Det blir allt vanligare att arbeta agilt inom alla sorters organisationer. Ordet “agil” kommer från engelskan, där “agile” betyder smidig eller lättrörlig. Med ett agilt arbetssätt kan människor jobba utforskande och inkrementellt, vilket passar bra även inom kultursektorn.
Nu är det möjligt att utbilda sig inom agila arbetssätt för att få fördelar som kulturarbetare. Utbildningen ger deltagarna professionell kunskap i hur det går till att leda agilt i en ständigt föränderlig omvärld. Här gås agila principer, metoder och värderingar igenom för att skapa en grund för agilt arbete. Bland annat behandlas Scrum-metoden, där områden som retrospektiv och sprintplanering hanteras.
Scrum – få ordning på projekt
Scrum är ursprungligen ett ramverk för att tillhandahålla, utveckla och underhålla komplexa produkter, där ordet “scrum” har sitt ursprung i rugbyn. Ett tvärfunktionellt team arbetar för att slutföra produkten på samma sätt som rugbylag spelar tillsammans. Scrumprocessen har använts sedan tidigt nittiotal, där arbetsuppgifterna fördelades i tiden med fokus på att leverera affärsnytta.
Arbeta agilt i kulturprojekt
Det finns flera fördelar med att arbeta agilt inom projekt fokuserade på kreativt skapande. Det är en särskilt bra metod där slutmålet inte är helt tydligt, till exempel i ett kulturprojekt som hela tiden fortsätter att utvecklas och förändras. Med kunskaper inom olika arbetsmetodiker har du som regissör eller annan kreativ ledare en större verktygslåda att arbeta med. Ett projekt baserat på Scrum-metoden delas in i etapper, där täta sprintmöten formulerar arbetet framåt. I löst formulerade kreativa projekt brukar slutresultatet bli bättre när deltagarna regelbundet kommunicerar kring vad som har hänt hittills och hur resultatet kan förbättras.
Spegel av fiktiva chefer
Före pandemin satte Malin Axelsson upp en pjäs vid namn “Chefen” som handlar om en mellanchef vars höga ambitioner är svåra att genomföra. I pjäsen porträtteras det agila arbetssättet med för- och nackdelar, där de som har gått rätt kurser hamnar i den innersta kretsen. Malin Axelsson menar att pjäser om arbetslivet kan skapa motstridiga känslor hos tittarna, där vardagssituationer på arbetet ibland dras till absurda framställningar.